Chile, 1973. Sveriges Televisions utsända Jan Sandquist och fotografen Leonardo Henrichsen filmar en militärkupp i Chile 1973. En lastbil med soldatar rullar in framför presidentpalatset. De skjuter i luften och sen mot filmteamet. Henrichsen faller dödligt sårad till marken. Soldaterna river filmen ur kameran ovetandes om att det finns en andra filmrulle. En filmsekvens som blir världsberömd ‹ Henrichsen filmar sin egen död. 33 år senare ger sig en journalist ut på mördarjakt. Och sanningen rullas upp.

Henrichsen dör innan han når sjukhuset. Det bevittnar Eduardo Labarca, en chilensk jounalist, som bara några minuter tidigare sett soldaten kasta filmkameran in i ett betongrör. Två dagar senare går han dit för att plocka upp den. 16 mm kameran är fortfarande intakt och den exponerade filmen finns inuti. Henrichsens bilder blir smugglande ut ur landet och visade över hela världen.

Snart blir Leonardo en symbol för journalistisk frihet och kampen mot diktatorer. I Argentina försöker Henrichsens fru och barn leva med saknaden av en make och far. Utom sig av sorg och rädsla bestämmer sig Heather Henrichsen att inte tala om sin mans mord, och barnen Josie, 8 och hennes lillebror Andrés, 3 blir lämande i ovisshet.
Men nyligen hittade en annan journalist, Ernesto Carmona, dokumenten med namnet på mördaren och de ansvariga för Leonardos död och kontaktade Henrichsens familj. Josie övertalade sin mamma och bröder att påbörja ett legalt rättsfall om saken. Efter 32 år av tystad accepterade slutligen Heather sin dotters påstridighet och lät det förflutna återvända in i deras liv, för att nå rättvisa. 

Med Ernestos stöd påbörjar familjen en resa för att avslöja de händelser som ledde till Leonardos död. Detta blir ett tillfälle att bevittna de mest osedvanliga och avslöjande avspeglingar från 40 år av mentalt fångenskap.

Letar du efter Press material?

Final Image bilder, synopsis m.m.
Final Image produktionsdetaljer